18 April, det är ett datum då mycket hände.

Idag är det den 18 april och jag sitter här och påminner mig om att det är ett datum som är roligt att komma ihåg av många olika anledningar.

1: För 2 år sedan den 18 April 2013 åkte vi till Danmark för att hämta hem lilla söta Ice 🙂 Hela flocken skulle med för att hämta hem ”lillebror”

En trio som är helt ovetandes om vad som kommer att hända.

En trio som är helt ovetandes om vad som kommer att hända.

Det var en lång resa innan vi kom fram till Odder ute på Jylland, men resan var värd varje minut. För det var kärlek vid första ögonkastet när vi mötte Ice i dörren hemma hos uppfödaren Anette Tofte. Pga det långa avståndet så hade vi haft någon möjlighet att åka och hälsa på innan vi skulle hämta honom och det är första gången i mitt liv som jag inte hälsat på en valp innan hemfärd, men Anette hade koll på vad vi önskade oss och det har blivit så rätt från början med Ice.

Ice i väntan på att vi ska komma :-)

Ice i väntan på att vi ska komma 🙂

Ice visade snabbt på vad han hörde hemma någonstans....på en agilitybana!

Ice visade snabbt på vad han hörde hemma någonstans….på en agilitybana!

2: Den 18 April för 1 år(2014) sedan så debuterade jag med Ice på Tingsryds BK i en inofficiell rallylydnadstävling och vann med 100 p. Pelle Tävlade fortsättningsklass och fick 89 poäng. Jag gjorde fel på en övning så vi fick -10 p på det, ingen skugga skola falla  över Pelle Position vi detta tillfälle.

Ice och jag på en delad första plats!

Ice och jag på en delad första plats!

3: En annan sak som hände den 18 April 2014 för 1 år sedan som inte var lika muntert….mitt friska knä gick sönder!! Jag hade 3 år tidigare skadat mitt vänstra knä väldigt illa som ännu idag inte är 100% OK men jag kan hantera skadan idag, men då när det small till i knä nr 2 så var jag inte speciellt lycklig!! Hur det gick sönder? Jag tävlade rallylydnad på Tingsryds BK och språng marsch kom, PANG sa det och sen föll jag men som tur vad föll jag utanför banområdet, annars hade jag inte vunnit med Ice..men AJ vad jag hade ont i knäet, jag kunde inte gå på det alls och med ett redan trasigt knä på andra benet gjorde att jag blev väldigt handikappad MEN envis som jag är så linkade jag fram på banan med Pelle i fortsättningsklassen och lyckades hålla mig på benen utan att trilla.

Som tur va så visade sig det att min nya skada på ben nr 2 inte var lika illa som i det vänstra knäet och med hjälp av en underbar fysioterapeut så fick vi till slut ordning på knäskrället och jag kunde i slutet av Juli förra  året springa obehindrat på agilitybanan igen!

Knät ligger på kylning! En påse frysta grönsaker är kanonbra att ha i frysen när man skadar knäet!

Knät ligger på kylning! En påse frysta grönsaker är kanonbra att ha i frysen när man skadar knäet!

3: 18 April 2015 beger vi oss tidigt iväg till Mönsterås BK för att jag ska examinera Maria Sjögren som ska bli färdig tävlingsledare inom agilityn. Mathias ska döma hela dagen medans jag ska sitta och njuta av den härliga dagen där solen sken från klarblå himmel medans jag fick titta på en massa härlig agility.

När allt var klart så sprang jag hoppbanan med Pelle Pilsnabb, det var sådan skön känsla att springa med honom idag. Vi har inte jättemånga hela banor i kroppen, men vi satte den helt felfritt och med sådan tryck under tassarna att jag nästan glömde bort att springa själv…jag bara njöt när jag såg denna kille susa fram bland hindren med sådan säkerhet och glädje. Det känns väldigt bra inför den kommande säsongen så här långt iallafall. Sen kan vad som helst hända på en tävling men det tar vi då…nu njuter jag av fulla drag av detta lopp vi satte i dag bara så där rakt upp och ner.

Pelle har  bra tryck under sina tassar nu :-)

Pelle har bra tryck under sina tassar nu 🙂

Mathias passade också på att träna på en hel bana med Ice….ja det var en fröjd att se dom båda idag! inga rivningar, tajta fina svängar och ett magiskt slalom samt ett underbart teamwork dom emellan.

Ice i en tajt sväng.

Ice i en tajt sväng.

Även Dixie fick springa bana idag med Mathias, Dixie har haft en viloperiod men idag var det dags att få flyga fram på hoppbanan. Ja det är inte samma speed som i Ice men för att vara Dixie så gick det undan, hon njöt av full drag över att få springa agility igen med husse 🙂

Tjohooo va jag gillar detta, säger Dixie!

Tjohooo va jag gillar detta, säger Dixie!

Frågan är bara vad som händer nästa år den 18 April?  Ja det får framtiden utvisa 🙂

Dagens ord: Ibland är det skönt att ta dagen som den kommer få dessa dagar brukar bli bäst många ggr!!

Det här inlägget postades i agility, Hundarna och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *